Bedömning för lärande - fokus i Helsingborg
Våren -08 drog Helsingborg igång ett projekt kring dokumentation av och för elevers lärande. Nu har arbetet kommit en bra bit, och två av de som startat och driver projektet, Andreia Balan och Mona Andersson, berättar om tankarna med projektet, upplägget och vad man ser för effekter så här långt?
Målet - ökade kunskapsresultat
De ständigt aktuella frågorna om mål och bedömning, kursplane- och bedömarkompetens klev högt upp på dagordningen i Helsingborg när diskussionerna om IUP med skriftliga omdömen tog fart förra våren. När förordningen trädde i kraft i juli -08 hade man redan kommit långt i tänkandet och man startade ett kommungemensamt projekt kring dokumentation av och för elevers lärande. Syftet var att stödja arbetet med mål och bedömning och underlätta implementeringen av den nya förordningen.
En av de som varit involverade i projektet är Andreia Balan, matematikutvecklare i Helsingborg och forskarstuderande på nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning. Hon lyfter fram flera olika anledningar till att man valt att jobba fram bedömningsmatriser, utöver faktumet att man ville stödja skolledarna i arbetet med IUP. Det första är att skolorna behöver stöd i den formativa bedömningen. Forskning visar att just formativ bedömning leder till ökade kunskapsresultat, speciellt för elever som anses vara "svagpresterande"(Läs gärna mer om formativ bedömning här>>].
Genom att fokusera på att beskriva vilka förmågor skolan ska utveckla hos eleven vill man ge lärarna större möjlighet att hitta och utveckla nya former för undervisningen, obundet av t.ex. läromedel.
En förhoppning är också att arbetet kommer att bidra till att hjälpa lärarna i att utveckla och använda ett gemensamt språk kring bedömning och kunskapskvalitéer.
Arbetsgrupperna har gått i mål
Arbetet startade under hösten genom att man bildade skolövergripande ämnesnätverk. Mona Andersson, tidigare biträdande rektor, anställdes som projektledare för att stödja processen på olika sätt för både skolledare och pedagoger. Drygt 100 pedagoger har varit involverade i arbetsgrupperna, som letts av Mona och Andreia. Uppgiften var att i ett antal steg jobba fram kvalitativa bedömningsmatriser. Grupperna har under hösten och våren haft en intensiv och bitvis tuff process då man utifrån ämnets strävansmål och bedömningens inriktning formulera dels ämnesspecifika förmågor samt uttrycka olika kvalitéer av dessa förmågor.
Processen ute på skolorna
Parallellt med ämnesgruppernas arbete har skolorna jobbat vidare med mål och bedömning - och man märker att man har utvecklat arbetssätten och tänkandet i de här frågorna. Frågeställningarna har skiftat fokus och man ser arbetet med IUP och skriftliga omdömen mer som en helhet och som ett verktyg i lärandeprocessen. Man har också börjat lägga mer fokus på bra lokala pedagogisk planeringar som grund för undervisningen, och som ett stöd för de skriftliga omdömena. Mona menar att många pedagoger sedan innan är mycket skickliga i att sätta mål och bedöma, men är ovana att formulera det tydligt i skrift till elever och föräldrar.
Mycket jobb kvarstår
I slutet av februari färdigställdes samtliga ämnesmatriserna och fortfarande återstår det att se hur de kommer att användas ute i skolorna.
Grundtanken är att matriserna ska finnas med som ett stöd eller hjälp för lärarna vid bedömningar tillsammans i kollegiet och/eller tillsammans med eleverna. För att en generell ämnesmatris ska fungera väl tillsammans med eleverna tror Andreia att det är viktigt att de kompletteras med elevexempel, så att man illustrerar för eleverna vilka krav man ställer för varje kvalitativ nivå. Arbetet med att hitta bra elevexempel är ett arbete som man i skolan och arbetslaget behöver sätta gång med nu och här har skolledarna en stöttande och drivande roll ifall arbetet ska falla väl ut och landa i verksamheten.
Ett annat sätt att använda sig av det framtagna materialet är att skolorna utifrån de generella ämnesmatriserna utforma något som man i Helsingborg kallar "vardagsmatriser", dvs matriser som är mer elevnära, tex i språket, och som kan anknyta till den lokala planeringen.
Nu fortsätter arbetet med att implementera matriserna och arbetsätten ute i verksamheten. Här kommer ämnesrepresentanterna kunna spela en viktig roll, men framförallt är det skolledarna som har möjligheten att driva på och stötta i arbetet.
Andra önskvärda effekter av arbetet
Andreia är noga med att påpeka att bedömningsmatriserna i sig själv inte är svaret på alla frågor på bedömningsområdet, utan ett sätt att jobba formativt. Genom att skolledarna prioriterar arbetet med dessa kan man få bra synergieffekter, man ökar sannolikheten att de bedömningar som görs är mer likvärdiga, man tvingas formulera ett gemensamt språk kring bedömning vid framtagandet och i slutändan hoppas man att materialet ska hjälpa huvudpersonerna,dvs eleverna, att kunna se och förstå var de befinner sig och var de är på väg.
Vill du veta mer om Helsingborgs arbete kan du kontakta:
Andreia Balan
andreia.balan@helsingborg.se
042-10 47 64
Mona Andersson
mona.m.andersson@helsingborg.se
0732311304